"Jag kan inte skilja på"
Kvällens låt, Melissa Horn åter igen.
Konstigt. Har lust att resa, men samtidigt så har jag fortfarande lusten att gräva ner mig kvar i bröstkorgen.
Sett Dr. Parnassus idag, och 500 days of summer. Båda var väldigt bra, I like 'em.
Men nu är jag på lite "synd-om-mig" humör, även om jag har lovat att inte försöka känna så mer. Ska skriva av mig och ha mig nu iaf. Det kan vara bra, sådär lite på högerkant.

Jag tror ärligt talat, att jag vill för mycket. Eller kanske för lite. Men inget jävla mellanting här inte.
Sitter och lyssnar på Melissa Horn igen, och känner att det är svårt idag att hamra på tangentbordet. Som om det sitter någon metall i fingrarna, som stoppar deras rörelser halvt inpå. Pratar med Beda om visby litegrann, funderar så det knakar. Snart är det April. Detta innebär många ting. Då blir det London. Och sen Sverige. Shit.

Listan min, Del 2.

Jag måste

Inse vad jag egentligen vill
Göra upp en tillfällig plan
Få bättre koll

Att göra

Rensa ut mitt rum när jag kommer hem
Fixa iordning hemmagym hos Pappa
Fixa någon mer present till Jenny
Göra iordning Beda's studentpresent
Skaffa körkort

"Om du inte saknar mig, så har du dina skäl"



Listan min: (Vers. 1)

Jag måste;
Bli bättre på förklaringar
Bli bättre på att motivera
Skriva, skriva, skriva
Sjunga och bli betydligt bättre
Planera mera... och samtidigt bli mer impulsiv.
Försöka se fram mer emot saker och ting.
Bli mer social
Loose weight

Jag får inte;
Ge upp vissa saker.
Tycka synd om mig själv
Ge andra människor falska förhoppningar


Är för trött för att ens skriva klart idag. Imorgon istället kanske.

"Vem lämnade vem? Jag är inte över dig än" Melissa Horn sådär på kvällen igen.
Det var inte en bra dag idag. Är nog bara för att jag inte har kunnat sova på ett bra tag, och det är störande. Så sjukt störande. Vill få sova, helt och fullt. Bara.. ett bra tag. Sova bort lite mer tid. Det är mycket som stör mig idag. Mycket värt, och mycket ovärt. Vill bara... somna, och sova bort allt detdär ovärda. Helst vill jag inte gå upp imorgon och inte på lördag heller. Nej, det var nog inte en bra dag idag.
Begravningen var idag. Pappa var ledsen, han sa att alla hälsade till mig. Och jag var inte där. Måste göra upp löften med mig själv igen. Skriva en lista på saker jag inte får göra, och saker jag måste göra. Ja, det blir mitt nästa inlägg här. Absolut.

Det är en sådan dag, då det är så sjukligt störande hur otroligt vackra kvinnor kan vara. Hur vackra andra kvinnor kan vara.
Men har börjat på nytt idag, nu ska jag köra på som fan, jag måste. Och håret mitt det växer huller om buller, men jag gillar't. Typ en av dem få saker som jag faktiskt gillar just nu. Eller ja, finns flera saker jag gillar. Man ska inte klaga. Inte helt i alla fall. Nej. Nu ska jag nog bara sitta här ett kort tag till. Sen sova, för det är saker som väntar mig imorgon bitti. Yay.

Så sitter man här igen, dagen efter utgång. Blotta tanken på vin och cigaretter gör mig lite halvt illamående. Skissar sjöjungfrur, lyssnar på bra musik och skriver. Imorgon börjar Japanskan, klockan tio, känns som om jag hade kunnat vara mer exalterad. But I'm not. Bara rätt trött och seg. I guess it's to be expected, the day after a fucking mental one. Hursom, nu ska jag lyssna på lugn och ledsen musik. För det är en bra dag för sådant.

"Still that list of charms, was longer than my chain of broken hearts"

Jag gillar Ane Brun. Speciellt när man inte har någon vidare lust att vara hurtig.
Nej, livet är bra utan hurtighet. That kind of people are just a pure fucking pain in the hole. "I shot my heart to let you go, I shot it down for you, but you don't know."
Som sagt. Ane Brun är bra.

Önskar jag kunde vara som Ane Brun, Laura Marling, Anna Norlin, Natalie Portman, Kate Beckinsale, Regina Spector, Kimya Dawson, Kat Tingey. Och många, många fler.
Kvinnor till förebilder. Ja, och Ariel såklart. Hon är bäst. Vill också vara sjöjungfru och leva djupt nere i havet. Djupt, djupt ner. Så ingen kan komma åt en om man inte vill.
Sen förstår jag inte en sak. Varför blir jag alltid så lugn, men melankolisk på kvällarna?

Är nog lite smått förvirrad, irriterad.

"What would you do, if I sang out of tune?" Nu är jag tillbaks på Irland igen. Tror inte Matthew insåg vem jag var först. Men sen frågade jag honom "Where is Jennie?" och han pekade på mig, so I guess he knows ^^. Lite bitterljuvt att vara tillbaks. Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Um.. Ja. Julen gick över snabbt.

(Bilden är ifrån i somras runt min student, när vi tog en promenad i visby)