Nu vet jag att jag har varit ooooerhört dålig. Jag menar, det är redan (Om sisådär fem minuter) den 7:e Januari. Idag är det min mors dag, då hon fyller år. Själv sitter man här på ön man trodde man hade lämnat för alltid, fast ändå höll fast vid. En fin ö, måste jag medge.

Men jag förstår känslan alltför väl, den då när man bara vill ligga i fosterställning och göra sig så liten som möjligt och hoppas ingen ser en. För det dem ser är nog inte det dem redigt hoppades att få se, trots allt.

Mosa en väska med extra kilon.

Jag gör Protest!

På en Häst!

Jag har ingen Väst!

Vilken Pest!

Imorgon blir det Fest!

Hoppas det blir Bäst...

Nej fy vad jag fjollar mig. Borde packa men det är så in i helvetes jävla segt. Varför är högen med kläder större än själva väskan? Man tycker dem borde uppfinna en anpassningsbar väska. Det hade jag lätt införskaffat.

Puss.

Får fnatt inatt, för där satt en katt med en skabbig ful hatt.

Får man fnatt när man packar så betyder nog det att man ska lägga allt på hyllan och dra ut på det till sista minuten. Ja, absolut.

'Hey babe, what's up with your despair?'

http://www.youtube.com/watch?v=zgiKj9CE1-k&feature=player_embedded

Jag känner att jag behöver veta för mycket, i detalj. Jag vill veta allt du vet och lite därtill. Om jag inte får

veta så kommer jag spricka och gå under som Titanic. Ligga där under ytan och bara vara allmänt bitter över att saker och ting gick som dem gick.

Det är dagen efter utgång och allting känns segare än innan, alla färger lyser starkare och snön som täcker allting utanför fönstret förstör mina ögon. Man köper någonting obetydligt på rean för att fylla ett tomrum man känner växer alltför starkt. Man känner sig osäker och äcklig och tror att alla tittar fast dem kanske inte gör det alls. Eller så tänker dem "Oj vad hon ser trött ut" Fast man själv tror dem tänker det värsta möjliga. Batteriet på telefonen börjar försvinna, men det är ju inte så att någon ringer ändå, så vad spelar det för någon roll? Egentligen borde man sova och ignorera allt som gnager, men istället sitter man vid facebook och gör saken bara värre. Sen lyssnar man på Armand Mirpour och låtsas man gjorde något annat för stunden. Kanske testar att laga någon mat man inte gjort innan. Blir det dåligt tröstar man sig i att ingen är där att bevittna katastrofen, blir det bra är man ledsen för att man inte har någon att dela med sig till.

Nej, nu ska jag gömma mig under täcket med gitarren och sjunga om bättre tider, med mindre slask och kyla.

FRIPPE! Nu är året snart slut. Är du nöjd?

Någonting gick kanske fruktansvärt fel, har inte bestämt mig än, men seriöst, Vem bryr sig? Om en timma och fem minuter är det Julafton, och jag vet att jag inte kommer kunna sova, att jag kommer ligga uppe och fundera som en galning, så det är lika bra att förbereda sig på det. Med andra ord; Maraton, det vill säga - Film - Inte springa.

Godnatt på er,

God Jul!

Who's a Pretty Girl?

Who's an old girl? I AM - I AM!

Lova ingenting du inte kan hålla

Nu känns det som att det är dags att börja fundera på nyårslöften.

Så, förslag på löften, del 1.

'Hitta någonting som gör mig redigt lycklig och salig.'

Do you mind this Heat?

We’re dancing

Not romancing

You hold my waist

Is this how I was raised?

To let someone else in

It seems like such a sin

Wash off that awful grin.

Yes, let's just begin.

All my mistakes have become masterpieces.

"I sing to myself at the end of the day, when I know what the blues is."

Sitter här och lyssnar på Teitur och skriver på rimmande dikter, och låtsas man lever i en annan värld ett slag. En undervattensvärld. Ja, det gör man klockan 1.09 på natten när man heter Jennie.

Jag är varm, du ser kall ut.

"Antingen vill du träffa mig, eller så vill du det inte"

Låten 'Får Jag' med underbaraste Säkert!