Mosa en väska med extra kilon.

Jag gör Protest!

På en Häst!

Jag har ingen Väst!

Vilken Pest!

Imorgon blir det Fest!

Hoppas det blir Bäst...

Nej fy vad jag fjollar mig. Borde packa men det är så in i helvetes jävla segt. Varför är högen med kläder större än själva väskan? Man tycker dem borde uppfinna en anpassningsbar väska. Det hade jag lätt införskaffat.

Puss.

Får fnatt inatt, för där satt en katt med en skabbig ful hatt.

Får man fnatt när man packar så betyder nog det att man ska lägga allt på hyllan och dra ut på det till sista minuten. Ja, absolut.

'Hey babe, what's up with your despair?'

http://www.youtube.com/watch?v=zgiKj9CE1-k&feature=player_embedded

Jag känner att jag behöver veta för mycket, i detalj. Jag vill veta allt du vet och lite därtill. Om jag inte får

veta så kommer jag spricka och gå under som Titanic. Ligga där under ytan och bara vara allmänt bitter över att saker och ting gick som dem gick.

Det är dagen efter utgång och allting känns segare än innan, alla färger lyser starkare och snön som täcker allting utanför fönstret förstör mina ögon. Man köper någonting obetydligt på rean för att fylla ett tomrum man känner växer alltför starkt. Man känner sig osäker och äcklig och tror att alla tittar fast dem kanske inte gör det alls. Eller så tänker dem "Oj vad hon ser trött ut" Fast man själv tror dem tänker det värsta möjliga. Batteriet på telefonen börjar försvinna, men det är ju inte så att någon ringer ändå, så vad spelar det för någon roll? Egentligen borde man sova och ignorera allt som gnager, men istället sitter man vid facebook och gör saken bara värre. Sen lyssnar man på Armand Mirpour och låtsas man gjorde något annat för stunden. Kanske testar att laga någon mat man inte gjort innan. Blir det dåligt tröstar man sig i att ingen är där att bevittna katastrofen, blir det bra är man ledsen för att man inte har någon att dela med sig till.

Nej, nu ska jag gömma mig under täcket med gitarren och sjunga om bättre tider, med mindre slask och kyla.

FRIPPE! Nu är året snart slut. Är du nöjd?

Någonting gick kanske fruktansvärt fel, har inte bestämt mig än, men seriöst, Vem bryr sig? Om en timma och fem minuter är det Julafton, och jag vet att jag inte kommer kunna sova, att jag kommer ligga uppe och fundera som en galning, så det är lika bra att förbereda sig på det. Med andra ord; Maraton, det vill säga - Film - Inte springa.

Godnatt på er,

God Jul!

Who's a Pretty Girl?

Who's an old girl? I AM - I AM!

Lova ingenting du inte kan hålla

Nu känns det som att det är dags att börja fundera på nyårslöften.

Så, förslag på löften, del 1.

'Hitta någonting som gör mig redigt lycklig och salig.'

Do you mind this Heat?

We’re dancing

Not romancing

You hold my waist

Is this how I was raised?

To let someone else in

It seems like such a sin

Wash off that awful grin.

Yes, let's just begin.

All my mistakes have become masterpieces.

"I sing to myself at the end of the day, when I know what the blues is."

Sitter här och lyssnar på Teitur och skriver på rimmande dikter, och låtsas man lever i en annan värld ett slag. En undervattensvärld. Ja, det gör man klockan 1.09 på natten när man heter Jennie.

Jag är varm, du ser kall ut.

"Antingen vill du träffa mig, eller så vill du det inte"

Låten 'Får Jag' med underbaraste Säkert!

Bränn mig mera.

"Jag vill känna mer, Se mer än vad jag ser.

Något kommer brännas mer"

Gryningspyromanen - Daniel Adams-Ray.

Vi lever i vår egen värld.

Fast i en bubbla som snart säger PANG.

Nätt och Jämnt

Uppdatering: Jag lever - Typ.

Fjollig bild, Jag vet. Mamma fick hjärtan i en burk med Julskum i Julklapp. Jag som inte ens gillar hjärtan...

Strålande För tidig Jul

Idag firade vi för tidig Jul, även om jag inte är helt säker på om det behövdes eller inte...

Hur som helst, så fick jag ett mini Yankee Candle, den doften jag ville ha, så nu doftar mitt rum mumma, verkligen helt och fullt.

Imorgon blir det Visby igen, och det ser jag fram emot ändå. Det ska bli skönt att komma ifrån lite ståhej som varit här hemma, och kanske passa på att pierca sig eller liknande när man ändå är borta och gör annat.

Ja, varför inte unna sig lite mer när man ändå är på G.

Dansa Fastän Hjärtat Brister

Jag känner att jag vill vara Annika Norlin idag. Det hade varit trevligt, för hon är sådär supersöt och fin som man vill vara på en dag som denna.

"När jag ser dig ser jag eld i dig, du som kan förändra allt"

http://www.youtube.com/watch?v=dprIJ2I4q_A

Håkan Bråkan + Jen & Jenny.

Håkan i Lund, vad ska man säga. Det var sjukt trevligt, och ja, efter en vecka som denna var den välbehövd, otroligt behövd.

Nu undersöker jag resor till Norge, och hoppas på det bästa när SJ laddar sin sida... Så jävla segt...

Oj. Glömde att jag höll på att ladda upp här. Nu vart det glitter öööverallt, över mitt golv, min säng - Mig själv... Jag känner mig som en mänsklig discokula.

Sorterar Julkort och hoppas dem räcker till alla jag vill skicka lite kärlek under Julen till. Jul är nämligen den bästa högtiden, och iår ska jag inte fira den hemma, utan vi ska fira det tidigare.

Vilket också betyder att man måste ha köpt alla julklappar en månad tidigare.

Men jag tror jag har lyckats, är nästan helt klar.

Fan vad bra.

Nu ska jag kanske äta någonting.

Puss.

Kisses for my Love.

Ja, nu sitter jag och pysslar, limmar, glittrar, målar. Sådant är trevligt inför Jul, för snart är det ju faktiskt det, Jul. I vår familj är vi konstiga och knepiga och ska fira Jul den 27:e November, för att en viss Miss Jen inte ska vara i Sverige under självaste Julen, så man måste passa på och fira när man kan. Så nu gör jag hjärtan i olika färger, trots det faktum att jag inte gillar hjärtan egentligen.. alls. Men det är okay när det är till andra och inte en själv.

Kände för att ladda upp lite bilder här, någonting trevligt. Pussar är alltid en trevlig sak, så den gemensamma faktoren i dessa bilder blev då detta, Pussar, i mängder.

Vem vill du helst pussa idag?

Det är frågan.

Neonrosa Macaroons, Tack Mattias och Jen.

Ja, i för tidig present fick jag då helt underbart söta Macaroons ifrån Jenny, som hon i sin tur hade fått ifrån Mattias ifrån Bakemyday.se, bloggen som jag total älskar. Ser ni hur fina dem var? Helt rosa och söta.

Blev otroligt vacker i munnen efter en sådan godhet.

Ja, det var dagens nyhet.

Pusspuss.

Finns en så otroligt skön låt på min spotify lista med Jason Castro. "Let's just Fall in Love Again" Den är så mysig och man blir lite sådär varm inombords.

Ja, Nu är jag hemma igen, träffade Jenny igår och det kändes skönt. Veckan var intressant, tiden går otroligt snabbt, snart är det Lund och Norge. Men jag gillart.

Nu ska jag göra någonting kreativt med råvaror jag förstår mig på. Nu ska jag laga god mat, Jennie Style.

Puss.

I'm off.

Imorgon drar jag iväg ett tag. Allt känns snäppet bättre nu när jag har pratat med min älskade Jenny, och just i detta nu ser jag mest bara fram emot att åka till Visby.

Det tråkigaste med alltsammans är att min väska, efter bara halva packningen, är minst sagt överbelastad. Total Fail.

Umja, skulle bara säga "SO LONG MOTHERFUCKERS" eller "LATER, ALLIGATOR." egentligen.

See you Monday.

Oktober i Helvetet

"Låt honom inte ta dig - Låt honom inte ta din kärlek ifrån dig"

Jag hoppas innerligt att Mister Håkan Hellström spelar Augusti i Helvetet i November. Varför? För det är en helt underbart bra låt.

Nu ska jag strax, om en halvtimma, fyrtio minuter, se Grey's Anatomy och hoppas att det löser sig för Yang, att hon vågar operera igen, och att Sloan och little Grey blir tillsammans igen, trots det faktum att Sloan låg med en annan...

Ja, en timma utav andra människors problem, fyfan vad skönt.

Sen ska jag läsa Interview with a Vampire och låtsas att vampyrer existerar i min värld med.

"Akta dig för människor, för människor gör en illa om dem kan."

Strawberries and Bananas for Breakfast.

Nu har man köpt biljett till Ön. Längesen, flera månader, ska bli trevligt, fast aningen kallt. Men bra, då vi snart åker till Norge, så lika bra att åka till Gotland nu, när jag kan.

Saknar Visby, ja, kommer nog alltid ha lite förkärlek för Visby.

Åker på Tisdag kväll, är borta ett tag. Jenny ska till GBG och umgås och se Håkan och jag kommer sakna henne, även om det bara är en kort period isär. Men sen blir det Håkan för oss båda, vilket ska bli plain "Jesus Christ Bananas" Skönt.

I am Sick Sick Sick.

Jag är sjuk och det är alltid ett helvete på jorden. Speciellt när man ska vara hurtig och klä på sig för tighta kläder och låtsas att man mår okay när man får besök.

Ja, minst sagt så ser jag inte fram emot imorgon, kalas för min bror. Nej, inte ens lite.

Nu säger mitt internet åt mig att det självfallet inte bryr sig om mina problem, inte ens lite, och fuckar totalt. Vilket jag, på mitt otacksamma vis, får lust att kasta hela skiten i väggen.

Men håll ut, håll ut. Jag ska inte, för ord ifrån Lars Winnerbäck får mig att må bättre.

Jag måste nog sova, vila och kanske bli bättre.

Men just nu känns det ärligt talat oerhört bajsigt.

Yankee Candle would vanquish this Dark and Cold.

Självfallet när man sitter i höstmörkret, (som dessutom börjar övergå till Vintermörker) och drömmer sig bort, så vill man ha ljus.

När jag kom till Irland så var min aupairmamma besatt vid Yankee candles, och tände sitt stora varje dag, och jag förstår henne. Nu när det är kallt och jävligt så vill jag själv också ha ett. Lukten "Be Thankful" som tydligen ska dofta som ett hus runt Thanksgiving, det är den doft jag fastnat för. Men demhär underbara sakerna kostar runt 200 - 300 SEK, och är just nu ett alltför hårt slag för en liten ensam kall plånbok som min. Men det är inte förbjudet att drömma, eller hur?

Lite sådandäringa.

"And I turn myself inside out for you, Yes, I have bent over backwards for you, now there's something that you could do in return for me, Get yourself together and leave."

Kvällar som demhär, det är sådana man ska sitta tyst för sig själv och mima till Ane Brun och Elin Ruth Sigvardsson. Underbar musik, det gör livet värt att leva, ja, det är min teori.

Speciellt när man känner sig lite sådär halvledsen och nere, och inte riktigt vet varför, eller vad som kan hjälpa, för det är så otroligt svårt att känna sig uppåt i sådana ögonblick.

Ja, lite sådan är jag ikväll. "Get yourself together and leave"

Lite Tragisk, Lite Bra.

Nu sitter man här igen, efter en halvlång dag.

Jag känner äntligen att jag kommit någon vart med min ena bok, att jag kanske funnit en liten gnista som, om vi har tur, kan hålla mig inspirerad. Åtminstone tills jag lyckats skriva X antal sidor. Har än så länge inte skrivit mycket alls, en prolog och början på Kapitel ett. Men ni vet, jag känner mig väldigt nöjd med dendär prologen. Jag medger att den kanske fortfarande har lite arbete framför sig, och samma sak med första kapitlet, men det är en början! En början jag är nöjd med, till och med. Det händer inte ofta, ska jag be att få tala om.

Annars så har inte mycket hänt än så länge i veckan, ungefär så som det brukar vara här på landsbygden. Ja, inte mycket händer härute, kanske mer än ni tror, men inte så mycket som är värt att nämnas. Min bror fyllde år, fick en bok och jag blev förvånad av hur glad han blev åt dendär boken. Men tvivlar däremot på att han någonsin kommer att läsa den... Och Ja, det var jag som gav honom boken.

Hursom, sen har inte mycket hänt, såg Grey's Anatomy idag, och det får mig att må lite bra och lite dåligt samtidigt, som de flesta program. Men mest bra. Men målade ändå naglarna svarta, för jag kände mig sådan. Dyster, ledsen, lite tragisk. Jag vet att jag inte är det, jag är bra, men ibland får man sina ryck.

Nu ska jag sitta här i mitt mörker och låtsas att jag är en prima författare och försöka få vackra ord att flöda ifrån mina fingerspetsar när dem nuddar tangenterna som klickar bekvämt.

Ja, det ska jag göra nu.

Macaroons.

Well, that was just a total fucking fail. Efter mycket bloggläsning igår blev jag så oerhört sugen att göra Macaroons. Eller ja, det började egentligen med filmer innan dess, men hursom, Jag hittade en ny favoritblogg i mitt sökande efter recept till Macaroons. http://www.bakemyday.se/

Superskön blogg, spana in.

Hursomhelst, Bestämde mig för att göra ett försök, första någonsin, att göra macaroons, och självfallet totalfailade det. Konsistensen blev för rinnig, vattnig, så självfallet blev alla macaroons helt platta och inte ens crunchy. Nåväl, cremen jag gjorde som fyllning blev åtminstone underbart delicious. Men känner på mig att jag har en låååång väg att gå innan jag kommer få till lyckade Macaroons. Speciellt med tanke på att mitt tålamod inte är det bästa...

Men någon dag, någon dag ska jag få till minst EN bra macaroon! Det ni!

Hohum.

"You know I'll cherish you, My Love."

"You're a sweet sweet girl, but it's a cruel cruel world."

Själsfrände, Hej.

Nytt Liv.

Känner för drastisk förändring. Kanske klippa håret kort och färga det mörktmörktmörkt.

Eller gå ner femton kilo och leka supermodell. Växa tio centimeter och bli lång. Skriva manus, leka med kameran och göra animationer. Skriva femtio böcker som alla blir stora succéer. Sjunga för full hals, bli upptäckt, spela gitarr underbart vackert, få skivkontrakt och dansa på stor scen inför tusentals människor. Fota som en galning och ha massa utställningar. Måla stora målningar som blir kända efter jag har dött.

Ouppnåeligt mål 2 = Gift mig med en yngre Johnny Depp.

Ouppnåeligt mål 1 : Bli Helena Bonham Carter

Sometimes I wish I was a pinup.

FYFAN vad jag är på bra humör just nu. Hade en så otroligt skön dag, även om det innebar lite stress där på slutet. Ja, jag och min fina flicka Jenny spenderade runt 2 timmar inne på Gekås, Ullared idag. Slutade med ett totalt köp på 1200 kronor, 9 nagellack, 7 filmer, och diverse andra småsaker som man bara plockar åt sig. Jag är en lycklig flicka just i detta nu, när jag sitter och ler åt min nya favoritfärg som skimrar ifrån fingertopparna.

Sen kom jag på en ny filmidé tidigare, independent. Så nu säger jag hejhej, för jag ska skriva.

taptaptaptaptap

Jag tror det blir enklare om jag ignorerar din existens.

"Dufinnsintedufinnsintedufinnsinte"

Oj vad mycket skit jag hade i "Hämtade Filer" Mappen.

Bland annat denhär bilden från "Lost Boys".

Diggar håret och glasögonen på mannen längst fram, Jason Patric.

Jag har inte mycket att uppdatera egentligen. Ville bara visa att jag lever, även om det är knappt.

Ikväll älskar jag Lars Winnerbäck lite extra mycket än vanligt, och vill spendera sisådär 1460 svenska kronor på hans Merchandise, hans officiella webshop. Ja, en t-shirt, ett linne, en väska och en munktröja.

Eller så börjar vi smått och köper en t-shirt ifrån cdon för 199. Dyyyyrt skriker inre Jag.

"Du är det bästa som hänt en idiot som jag."

Lasse Lindh är härlig att lyssna på, och man känner igen sig i texterna ibland.

Finns så mycket som hade varit lite extra fint att vara med om,

finns så många saker som jag känner att jag vill göra, för min egen skull, för andras. Men det är alltid någonting som håller en tillbaks, ibland vet man inte vad, Ibland är det alltför tydligt. Då blir man rädd, backar tillbaks, tror man inte är värd allt detdär som man faktiskt ville ha.

Man måste lockas utav någonting för att känna motivation. Men vad händer den dag man inte känner för någonting särskilt längre? Den dag man inte vet vad man vill eller hur man ska komma på det. Eller den dag när man inser vad man vill ha, och att man, även med allt hopp i världen nedtryckt i en liten liten mörkbrun träig låda, ändå inte skulle nå det.

Lyckan som vi, sedan vi var små, fått se i filmer i överflöd, den kanske inte går att nås utav små onödiga överflödiga dödliga? Det kanske bara är karaktärerna i redigt romantiska filmer som någonsin får sitt "Happily Ever After". Eller så håller dem kanske bara minerna på duken, i våran tv apparat, och sen när man har sett slutet, orden som bränner hål i ens själ, hoppet som tänds för framtida lycka, bara för en karaktär finner den absoluta formen, och sen när man stänger av tv:n, stoppar undan VHS kassettet eller DVD skivan, så återgår dem till sitt liv och lever på det sätt man aldrig riktigt får se.

Är det livet lika perfekt som man fått för sig?

Nöjer dem sig någonsin med vad dem har? Får dem kriser då dem inser att dem hade velat leva ett helt annat liv, att dendär mannen som dem trodde var den rätta kanske aldrig borde fått kliva innanför farstun.

Jag vet att jag suktar efter en verklighet som jag tror är sann, och jag är inte redo att ge upp den tanken. En ideal värld där allting känns rätt, där man inte känner tvivel om den man blivit, där man inte tycker att man borde ändra minsta lilla detalj.

Ja, det är vad jag drömmer om, sådär om kvällarna innan man slår sig ner inför ytterligare en drömbildande film, som ikväll råkar vara; 'Dirty Dancing'.

Sen Inception så har jag, om möjligt, blivit ännu mer kär i Joseph Gordon-LeVitt.

Sen i detta nu, bara för att jag sitter och tittar på the Brothers Bloom klockan 2.30, så är jag nog lite förälskad i Adrien Brody igen också. Men ja, det faktum att Joseph är med i en scen, visserligen i bakgrunden, men ändå, gjorde mig lite sådär fnissig som jag blir när jag gillar någon lite extra mycket.

Innan det såg jag också I sell dead people, och där har vi Dominic Monaghan. Han är jag självfallet, sen han spelade Merry i Lord of the Rings, rätt kär i med.

Faktum är, att det nog inte finns särskilt många skådespelare som jag haft en liten crush på.

Vilken liten tramp jag är.

Lite tur vore extremt lyckosamt.

Måste ju egentligen inte berätta någonting ikväll. Måste egentligen inte säga någonting som har någon betydelse. Men samtidigt känner jag mig pressad, som om det är någon viktig sanning som bara måste få slås fram.

Sanningen är, att jag är rädd.

Verkligen helt livrädd.

Känner mig fast, som om jag blivit bunden på plats, och inte på ett bra sätt heller för den delen. Nej, bara helt limmad fast vid saker jag aldrig trodde. Jag behöver nyttnyttnytt. Saken är den, jag vet egentligen vad jag vill, men det känns bara så otroligt svårt. Men jag tänker inte ge upp än, det är för tidigt för det. Önskar bara att saker och ting ibland skulle bli serverade på ett yttepyttelitet hjälpande silverfat.

"When you wake up in the morning and your head feels twice the size."

Gör det någonting om jag sover lite nu?

Jag fick sådan lust att skriva ett litet kärleksmeddelande på någons spegel med mitt fina röda läppstift. Eller kanske i imman som blir när man duschar.

Ja, det vore fint.

Jag försöker fokusera på saker som är bra. Men saker som tynger ner mig, som förstör, smyger sig alltid in i hörnen, och kryper vidare in i djupet.

Vill bara säga följande:

Jenny Persson,

Jag vill aldrig leva utan dig, bara så att du vet.

Idag var vi barnsliga, men det är bra.

Ja, så såg jag ut Halloween 2005. Jag gick i ettan och bodde i Visbys innerstad. Vi hade halloweenfest hemma på Uddens, jag, Emma och Sara.

Det var den tiden då jag vägde runt 100 och jag ville rymma ifrån det mesta. Allt utom Gotland. Nej, Visby kommer alltid finnas inom mig.

Ikväll kommer Emma och hälsar på mig. Hon har aldrig heller varit här.

Har inte träffat den kvinnan på mer än ett år. Senast var min student förra året i Juni.

Nu är det Augusti och allt känns lite sådär "Början på Höst".

"Du kan få mig hur lätt som helst"

'Do what you wanna do, don't think twice do what you have to do.'

Saw Ark yesterday, they were grand. And so were Brolle Jr. ;)

"He glances at his disenchanted life."

"Sometimes we tiptoe, sometimes we run"

Jag vill vara som Ane Brun. Yes, I would like that very much.

You grin as I nibble your ear,

No really, I ask, 'Why are you here?'

MHM. Fresh new looks for my blog. I like it.

Ikväll är en dålig kväll.

I need some representation.

"I know I'm going to hell in a leather jacket."

Gud vad jag håller på. Man blir ju liksom.. inte redigt klok.

Hohum. Winnerbäck var helt underbar. Minst sagt.
Men nu ska jag lyssna på Teitur lite, och låtsas som att jag också kan få sjunga duett med honom. Och Lars, självfallet.

Liv?
Stora kliv?
Hotande riv?

Jag tror jag drömmer för mycket.

"Där svart är vitt, där mitt är ditt. Där det tydliga har mist sin form"
En vecka kvar tills Lars med Emelie, det ska bli trevligt.
Själv sitter jag här nu, ska på bio om en timma med Jen. It'll be nice.
Vet ni vad?
Oj, glömde vad jag skulle säga.
Ohwell.

Vet du? Jag tror på K brunnar. Jag tror att man ska ställa sig där och tänka på den man gillar, och sen kanske i en inte så avlägsen framtid så gillar den människan en tillbaks.

Ja, här sitter jag nu igen.
Jag tillät mig själv precis att äta en Dammsugare, för jag insåg att jag faktiskt varit duktig, om man nu kan kalla det för det, idag. Har idag ätit ett äpple och en clementin, och druckit kallt te ifrån kannan jag tillagade igår. Sen ja, lite dietcoke på det. Fast det fick jag huvudvärk utav, så det kan ta sig.
Är väll också för att jag alltid är lite paranoid när jag dricker dietcoke, med tanke på all aspartam i den. Men det får gå. Är ändå övertygad om att jag, någon gång, kommer få cancer. Varför inte få det ifrån dietcoke?
Tur att jag inte dricker det så ofta ändå.
Fast nu har jag bränt mig lite också, kanske kommer man få hudcancer istället pga. solen? Kanske det. Det är inte mycket man inte kan få cancer utav nu för tiden.

Nu sitter jag och lyssnar på Bodega, ett band som ska spela på Korrö.
Inte helt säkert än om jag ska dit eller inte, men kanske det du. En liten folkmusiksfestival.
Och ja, tror att min kropp fortfarande desperat försöker återhämta sig från P&L.
Inte för att den lyckas något särskilt, men ändå.
Nej, nu ska jag... Jag vet inte.

Jag - "Jag har en dålig dag"
Emelie - "Det har du inte alls, du inbillar dig."

Ezra Koenig.
En fin man han.

Sammanfattning utav arsiterna vi såg, P&L ´10:

Carl Norén
Lasse Lindh
Julian Casablancas
Mika
Thomas DiLeva
Theresa Andersson
Ane Brun
Melissa Horn
Vampire Weekend
The Kooks
Kent
Lily Allen
Donkeyboy
Patti Smith
The Hives
Europe
The Ark
Johnossi
Mando Diao
Elin Ruth Sigvardsson
Shout out Louds
Jay-Z
Moto Boy

Kommer vara borta en vecka nu, från och med imorgon bitti. P&L, fuckyes.

Nejfyfan alltså.

TONIGHT.

Inte mycket som är särskilt säkert egentligen.
Förutom följande;
Jenny + Fredag = Sant.
Tisdag = P&L.
P&L = Jen+Jen.

Fucking awesomeness, Lads.

"I guess life came in the way"
Lyssnar på Hello Saferide, på en kväll som denna.

Are you the demon from which I’m running?
To be frank, I thought you’d be ever so stunning
I believed you would sweep me off my feet
Yes, that’s the demon I thought I’d meet.

Don’t blame me
It’s not my fault
These things that you see
Wasn’t made to exalt

Känner mig lite konstig.

Man blir helt "ÅÅÅÅH!"

Ja. Snart kommer Jenny, jag räknar timmarna fast jag egentligen borde räkna dagarna.
Nu ska jag promenera i regnet och drömma litegrann.

"Do you think there's hope for me? The slightest little hope for me? Yes, I think there's hope for anyone if you're willing to change."

There's hope for anyone - Billie the Vision and the dancers.

Sitter man hemma och skissar, fast hemma känns inte som det borde. Då är någonting kusligt.

Okay då. Visby är nog mer lockande än dethär.

Vet inte redigt. Men ikväll känns inte Visby särskilt lockande.

Saknar min Jenny.

"Step away from my light, I need shine"
Sitter här och lyssnar på Laura Marling. Känner mig sådär äcklig som man gör ibland, och ingenting kan göra det bättre. Men imorgon är förhoppningsvis en ny dag.
Sen har man prov på morgonen, jamen visst. Det går det med.
Sen är sommaren i princip här, och det känns. Ibland vet jag nog inte om det är bra eller inte. För ja, jag är nog en höstmänniska. Ibland till och med en vintermänniska.
Nej, nu ska jag göra någonting man borde. Eller ingenting alls.

Igår fick jag två email ifrån mig själv.
Ett ifrån 2008, ett ifrån 2009.
Det var samma gamla saker som vanligt. Detta är smått irriterande, fast jag har väll, till skillnad från då, kommit någon vart nu.

Men ojdå. Nu ska vi någonstans. Där ser man.

Jag vet inte.

Yep.
Nu är man i Visby igen, ett år senare.
Shite.
Bedas lägenhet är jättefin, och väldigt mysig. Nu har hon fixat två hyllor i sin garderob åt mig. Där ska man lägga alla kläder och vara duktig.
Idag satt vi på Hedbergs, jag åt en saffranspannkaka och blev kär.
Sådant ska man laga ofta, kollade recept. Mohah.
Nu ska vi ut och gå en promenad igen snart. Trevligt värre.
Ha're.

どうかしたのか?

Det regnar nog snart utanför, mina naglar är blåa och mina ben likaså.
Försöker lista ut vart alla blåmärken kommer ifrån, men det gör inte så mycket egentligen. Lite extra utsmyckning sådär på en kropp som denhär.
Nu vart lektionen slut och det är dags att göra annat.

I closed my eyes
Forgetting my thighs
As I threw myself down
Can’t avoid a frown
Feet in the air
Pretending not to care
Why would anyone glare?
Give me more than I dare
Perhaps something to share
And then I solemnly swear
I’ll try to turn somewhat fair
And then tousle your messy ebony hair

Ja, jag är en sådan människa. En sådan som ligger uppe om nätterna och inte kan sova. En sådan som ligger där och överanalyserar saker och ting. Saker som inte borde överanalyseras. Ältar litegrann, och ältar sedan lite till.

Prima Ballerina.
Alla flyg till och från Sverige är rätt jävligt inställda för tillfället.
Förhoppningsvis så öppnas luftrummet tills på Fredag.
Men vi får väll se. Vänta och se. Det enda man kan göra.

Pratade med Pappa förut,
Han sa att hela familjen antagligen kommer komma och hämta mig. (Om det blir någonting)
Hej Släktfest typ.
Sjukt, saknar dem mig så mycket?
Hur kan man sakna denna människa så pass?
Saknar dem med dock.
Så nu sitter man här, natten innan ytterligare en lektion, och är lite sådär allmänt tragisk. Kanske inte så mkt egentligen, bara sådär litegrann på högerkant.
Mina naglar är härligt röda, och jag känner mig lite mer som mig själv för var dag som går. Tror jag försvann där ett tag, vet inte riktigt vad som hände.
Vi var ute och dansade igår, jag behövde det. Visst att jag var en svettig gris däruppe på dansgolvet, men sket jag i det. Det var härligt. Nu är det måndag snart, och det innebär att imorgon är det Tisdag. Och det i sin tur innebär Konsert.
Ja, det blir nog bra. (I don't fancy you anymore!) -- Jen, that was for you.

I'm working on it, fuck sake!

Give me more to live for
And I’ll try to keep it hidden
You won’t take it away
And I won’t give in
I’ll keep trying
And keep failing
But I won’t lose the urge
To continue lying


Yes, Tonight I'm writing.

Underbar kväll igår.
Vi åkte till The Scala och såg Gaoler's Daughter, jag och Jenny.
Kort summering;
Vin, Slagsmål, Spring, Dans, Sång, Gaoler's, Sterry, Buss, Matsumoto lookalike.

Känns det värt?

"I can't make you laugh like Tangerine"

This was so not what I was supposed to do.

What do they mean by the word "Meaning?"
Is it all the choices toward which I'm leaning?
Or someone's wondrous face when they're beaming?
Or the things in my chest when it's all gleaming?
Let's face it. I'm just dreaming.
All whilst you're screaming.

Men om inte jag vill?
Snälla, ligg bara still
Varför ska man göra sig till?

Sprider saker alltför fritt
Vet inte längre vad som är mitt
Skär mig ett helt nytt snitt.

Nu är det dags för någonting annat
Något som inte ännu avstannat
Ett liv jag för längesedan förbannat.

men jag ska ge det en chans
Finna någonting som inuti fanns
Ge det en flyktig glans
Sedan ska jag nog finna min balans

Eller bara brista ut i jazzdans.

Arrogans
Allians
Romans
Distans
Acceptans
Ingenstans

Men, Ge mig simpel Elegans.

Put chains around my wrists
So closely it surely fits

Remember the nights we kissed
Are those moments ever missed?

I just feel kind of pissed.
Is this how I'm supposed to exist?

Inside, something twist
Is is really that hard to resist?

Another thing going up on my list.
I don't need you to assist
I'll find my own reason to persist.

The point of this life
Become someone else's wife.
Is that really the only thing?
To get a hold of that bloody ring.

Don't even think
Just go find the link
That'll help you sink
Well, that'll stink

Don't hold it against me
If I want to be free
Just simply let me be
like a wind-swept tree

There's hope in your eyes
I only believe the lies
That seem to be on the rise
I'm sick of all good-byes

Give me something eternal
Just nothing too infernal
Something to put in my journal
Or perhaps something internal

Let's throw a fit
Destroy every single bit
And then we'll sink into a pit
With the last of our wit

We'd admit
the sins we'd commit
We'll transmit
into a small hermit.

Ever so alone
My cave is my only throne
Chewing on a small bone.

GRATTIS MIN ÄLSKADE JENNY PÅ 20 ÅRS DAGEN!
På Lördag Hun, Lördag. Älskar dig!

Jennie. Sätt dig ner och gör läxorna nu.
Jennie. Gör ett dugligt Schema för veckan som kommer.
Jennie. Få inte panik över allt på en gång nu.
Jennie. Ta det lugnt
Jennie. Andas ut. Andas in. Vänta. Andas ut. Nejmen okej. Nejmen nej.

Okej
Nu överdrev jag nog.
Lite.

BRA SAK,
Lördag = JENNY.

Sen finns det saker jag nog aldrig skulle gissat på den tiden.
Som att jag har stannat på Irland i åtta månader och nu är det plötsligt över och känns inte som åtta månader alls. En vecka kvar. En. Jadu. Hujedamig.

Nu ska jag ignorera saker som egentligen MÅSTE göras och gå till biografen och se Shutter Island.