Jag sitter och skissar och har mig, och lyssnar på låten "I miss you" med Billie the Vision and the Dancers. Väldigt mysig låt, väldigt bra band. Gör mig lite ledsam, kanske lite ensam. För jag tänker på min morfar, och hur han var en go' människa.Det är så jag minns honom. En gammal härlig gubbe som alltid gjorde köttbullar med potatis när man kom och hälsade på. En väldigt liten man som i princip aldrig blev arg. En man som blåste upp kinderna med luft för att underhålla sina barnbarn. Ja, min morfar var härlig han.
Kanske borde tänka på annat nu, men sådant är bra ibland. Att minnas folk man saknar. Även om det inte går att träffa dem längre.
Sen är det prima att sakna folk man kan och ska träffa snart.
Det tycker iaf Jag.
Egentligen hade jag nog tänkt att skriva någonting om kvinnliga höfter och midjor,
men det sket sig rätt rejält.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar